Östersund står, liksom många andra kommuner, inför en snabb demografisk förändring där antalet äldre i befolkningen ökar. Men vad innebär det egentligen för stadens utveckling? Och hur kan vi omvandla denna utveckling till en drivkraft för tillväxt? Frågan är inte om vi har råd att anpassa staden efter ett åldrande samhälle – utan om vi har råd att låta bli.
Bilden av vad åldrande innebär förändras och dagens äldre är i hög grad friska, aktiva och engagerade – 70 är det nya 50! Det medför att äldre är en kraftigt växande målgrupp inom handel, kultur, upplevelser och besöksnäring. Många fortsätter också arbeta som jobbonärer och bidrar med värdefull kompetens och erfarenhet efter ett långt yrkesliv. Frågan är därför inte hur vi ska försörja en åldrande befolkning – utan hur utformar vi en plats som tar tillvara dess potential?
En plats dit människor väljer att flytta, stanna och besöka handlar om livskvalitet: tillgång till trygga, tillgängliga och attraktiva livsmiljöer där människor kan leva aktiva och meningsfulla liv i sina sociala sammanhang genom hela livscykeln. Ambitionen ett utveckla ett åldrandevänligt Östersund handlar därför inte bara om fysiska miljöer, utan också om sociala sammanhang och attityder. Ett inkluderande samhälle där människor känner sig delaktiga och respekterade skapar trygghet, hälsa och engagemang – faktorer som i sin tur är avgörande för långsiktig tillväxt.
Medverkande: Magnus Zingmark docent och forskare Umeå universitet och Östersunds kommun, Karin Söderberg, civilingenjör samhällsbyggnad Östersunds kommun, Sandra Herman, utvecklingsstrateg Östersunds kommun, Harriet Jorderud, ordförande i PRO Leva Livet, Ingela Jönsson, styrelseledamot i PRO Leva Livet, SeniorNet Östersund och Röda Korsets Östersundskrets.
Foto: Håkan Wike.