Den billiga, fossilfria elen har gjort norra Sverige till epicentrum för den nya industrin som växer fram i den gröna omställningens namn. Jämtland är inget undantag, även här sitter vi på det flytande guldet som lockar både investerare och stora företagsetableringar.
Etableringar som kommunpolitiker i första hand hoppas ger arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Överskottselen skickas ut på elmarknaden och levererar förhoppningsvis vinst till det kommunala energibolaget Jämtkraft. Men går det att växla upp elen som valuta? Vad händer om vi inte nöjer oss med att använda vår lokala elproduktion som lockbete för etableringar, utan om vi aktivt börjar kräva avkastning i form av spillvärme som går tillbaka till lokalsamhället? Skulle lokal elproduktion kunna spela en större roll i att bygga framtidens gröna städer, om vi tillät den ha samma samhällsförändrande kraft i den gröna omställningen som elektriciteten en gång hade när världen lystes upp med hjälp av glödlampan?
I seminariet “Elen som valuta” undersöker vi vilka möjligheter och begränsningar som lokal fossilfri elproduktion ger kommuner i en tid då den gröna omställningen inte bara är en framtidsfråga, den är här. Och den som sitter på det flytande guldet allt mer tycks sitta på en egen valutareserv. Frågan är bara hur de förvaltar den.
Lovisa Arvidsson, politisk redaktör på Länstidningen Östersund, leder panelsamtalet med representanter från Jämtkraft, Effie Kourlos, kommunalråd Östersunds kommun och Andreas Gyllenhammar, hållbarhetsexpert.
………….
Lördag 29 augusti.
Se hela lördagsprogrammet »