Medborgarnas syn på en plats är avgörande för att förstå vad som verkligen gör den levande, inte bara hur den fungerar tekniskt eller ser ut på papper. En tidigare studie av forskare vid Mittuniversitetet, genomförd i Söråker i samband med den planerade industrietableringen i Torsboda, visade just detta: att invånarnas upplevelser av trygghet, gemenskap och naturnärhet ofta osynliggörs i traditionella planeringsunderlag, trots att de är centrala för hur en plats uppfattas och utvecklas. Samma resonemang gäller Östersund och Jämtland. Det handlar om hur invånarna upplever t ex Storsjön, stadskärnan och sina lokala mötesplatser i vardagen – vilka platser de känner tillhörighet till och vilka minnen och relationer som är knutna dit. Denna typ av kunskap går sällan att läsa av i statistik eller planeringsdokument, utan kräver att man lyssnar på dem som faktiskt lever där. När utveckling sker utan förankring i invånarnas perspektiv riskerar man att skapa miljöer som fungerar praktiskt men känns främmande, medan dialog och delaktighet istället kan stärka både trygghet och gemenskap. För Östersund handlar det därför om att bygga vidare på det invånarna redan värdesätter, så att staden kan växa utan att förlora det som gör den till just Östersund.
I samma anda genomförs nu en motsvarande studie i Östersund och Jämtland, där medborgarna ges möjlighet att dela sina perspektiv på platsens utveckling. Genom att på liknande sätt samla in invånarnas upplevelser av trygghet, gemenskap, natur och vardagsliv skapas ett underlag som kan komplettera traditionell planering med lokal kunskap. Studien syftar till att synliggöra vad invånarna själva värdesätter och är oroliga för inför framtida förändringar, för att på så sätt säkerställa att kommande utveckling sker med förankring i platsens identitet och i dialog med dem som lever och verkar där.
Medverkande: Anna Sörensson och Anna-Maria Jansson, Mittuniversitetet
…….
Lördag 29 augusti
Se hela lördagsprogrammet »
